Skorstenar

Skorstenar kallas också för smycket på taket, och precis så ska det vara. En stilren skorsten som pryder taket och passar ihop med fastighetens stil. Våra skickliga plåtslagare är vana vid att arbeta med kulturfastigheter. Vi har lång erfarenhet av att arbeta enligt gamla seder och samtidigt anpassa dem efter moderna krav. Idag är det vanligt att man värmer upp sina fastigheter på andra sätt än genom att elda, till exempel med luftvärmepumpar. Därför finns det många skorstenar som inte används mer än någon gång per år. Det gör att skorstenen står fuktig och inte torkar ut på det sätt som är meningen. Det kan innebära att skorstenen börjar vittra sönder. Det här kan vi förhindra genom att beslå skorstenen utvändigt. På så sätt kan gamla skorstenar fortsätta att användas ibland, men den dagliga uppvärmningen sköts på annat vis.

Såhär funkar en skorsten

Skorstenens uppgift är att släppa ut rök. Eftersom röken är varm så stiger den uppåt. De flesta skorstenar har flera kanaler för rökgaser och ventilation. När man inte eldar kommer kalluft in uppifrån och man bör då ha ett spjäll som hindrar det som heter kallras. När man eldar stiger den varma röken uppåt och kall luft kommer nerifrån och skapar ett undertryck som ger draget. Undertrycket i en rökkanal ökar med temperaturskillnaden mellan den varma rökgasen i kanalen och den kallare luften utanför. För att få bra drag i en skorsten bör utsläppet ske minst 1 m över nocken. Olika typer av eldstäder behöver också sin speciella skorsten och särskilda kanalstorlek. En vedkamin behöver större area på kanalen. Det beror på att vattnet som finns i veden förångas och tar mer plats än vanlig rök. Vinklar och kanter i skorstenen försämrar draget och den bästa skorstenen är rak och helst rund. Sämre är de rektangulära kanalerna som är mest vanliga i äldre skorstenar.

Askims Bleck Plat Platslagare Goteborg Platarbete

Löpande underhåll av din skorsten

Om du har en kamin eller öppen brasa i ditt hus är det viktigt att tänka på att underhålla din skorsten. Använd bra, torr ved och låt brasan brinna ordentligt (inte pyra). Låt också en sotare sota skorstenen regelbundet.

Tänk på att regn och snö kan komma in i din skorsten. Om du regelbundet eldar i spisen avdunstar nederbörden eller fukten automatiskt. Men om du sällan eldar är det bra att skydda skorstenen genom att skaffa en skorstenshuv ovanpå. Då minskar du risken för mögelskador i skorstenspipan.

Kontrollera din skorsten en gång per år – gärna när vintersäsongen är över.

Behöver trasiga fogar tätas? Då behöver man skrapa ur löst bruk och sedan foga om och täta med nytt murbruk.

Är plåten mellan tak och skorsten hel? Kolla så att den inte har rostat sönder. Om det finns sprickor eller hål kan fukt tränga igenom och orsaka skador skador i tak och konstruktion.

Om draget är dåligt eller om det börjar ryka in i huset när du eldar bör du omgående kontrollera rökkanalen.

Förr i tiden byggdes skorstenar oftast av tegel. Senare blev stål vanligare, och numera byggs skorstenar ofta av armerad betong. I äldre flerfamiljshus och villor är det fortfarande vanligt med murade tegelskorstenar.

På en skorsten finns oftast plåtdetaljer, såsom en

  • skorstenshuv (som skyddar mot regn och snö)
  • överbeslag (överst på kanten in mot skorstenspipan)
  • skorstenskrans (övre delen av skorstenen)
  • skorstensränna (den minsta vinkeln dvs i uppåtlut på taket) och en
  • kringtäckning (runt nedre delen av skorstenen).

Dessa delar behöver löpande underhåll och det är givetvis något som vi på Askim Bleck & Plåt utför.

Många väljer att klä in sin skorsten i plåt. Det är både praktiskt och samtidigt förändrar det också utseendet på skorsten och huset.